Forskning visar att barn rör sig mer på vardagar än på helger. Det tyder på att det finns många rörelserika förskolor runt om i landet.
WHO rekommenderar att barn ska röra sig 180 minuter varje dag, varav minst 60 minuter bör vara pulshöjande.
51 procent av landets 4-åringar når rekommendationen om 60 minuters fysisk aktivitet, medan nästan 100 procent av landets 1,5-åringar gör det. (Siffror från 2025)
20 procent av barn med motoriska svårigheter testar aldrig föreningslivet.
Flickor rör sig något mindre än pojkar.
Barn rör sig dubbelt så mycket utomhus som inomhus.
Motoriska svårigheter försvinner inte av sig själva, man måste öva för att få resultat.
Den bästa motoriska träningen sker när barnen leker i naturen.
Barn med motoriska svårigheter tillbringar mer tid framför skärmar och deltar mindre i organiserad idrott.
30 procent av barnen som börjar skolan har motoriska svårigheter. Det är en ökning med 100 procent på 30 år.
Sex procent av alla barn har DCD. Det innebär att de har motoriska svårigheter att klara av vardagliga aktiviteter som att knyta skor, hålla i en penna, knäppa knappar mm. Motorisk träning hjälper.
Fler pojkar än flickor har DCD.
Barn med god motorik har bättre arbetsminne.
Så lite som fyra minuters pulshöjande aktivitet kan förbättra koncentrationen. Studier visar att dopaminet ökar av fysisk aktivitet, vilket kan ge bättre fokus i upp till två timmar efter ett pulspass.
Rörelse kan kickstarta kroppen och öka energin. Vid pulshöjande aktivitet ökar antalet mitokondrier i kroppen vilket är kroppens egna ”energifabriker”.
Det finns ett samband mellan språkförmåga och finmotorik. Båda aktiverar samma område i hjärnan, de basala ganglierna.
God motorik stödjer kognition. Forskning på 18 månader gamla barn visar tydliga samband mellan motorik och tänkande.
Motorisk träning kan förbättra koncentrationen.
Bra motorik stärker barnets självkänslan och självförtroendet.
40 procent av barn med motoriska svårigheter har även koncentrationssvårigheter.
God motorik ökar lek, delaktighet och gemenskap. Det gör barnet tryggare och säkrare i grupp.
Det är ofta lättare att utföra en rörelse snabbt än långsamt. Kan era barn göra långsamma rörelser?
Förskolan ska ge barn förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom dagliga aktiviteter som stimulerar motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning.
Barn ska erbjudas varierade fysiska aktiviteter både inomhus och utomhus, året runt.
Förskolan ska skapa miljöer som uppmuntrar till lek och rörelse, till exempel genom material, redskap och utformning av gårdar och lokaler.
Rörelse ska bidra till hälsa, välbefinnande och rörelseglädje.
Förskolan ska skapa miljöer som uppmuntrar till lek och rörelse, till exempel genom material, redskap och utformning av gårdar och lokaler.
Analoga aktiviteter och verktyg ska prioriteras framför digitala.
Förskollärare har ett särskilt ansvar att planera undervisning som främjar fysisk aktivitet, och arbetslaget ska aktivt verka för att detta genomförs.
Rörelseaktiviteter ska integreras i förskolans helhet, t.ex. genom musik, dans, utelek, hinderbanor och naturforskande aktiviteter.
Barnens rätt till balans mellan vila och aktivitet ska beaktas.
